Bokkontrakt på Natur & Kultur

Bokkontrakt med Natur och Kultur

För nästan exakt ett år sedan, 1 juni 2012, skrev jag ett inlägg här i bloggen som hette ”Rockefeller & jag”. Då hade jag nyligen kommit hem från New York, en resa som jag velat göra sedan många år tillbaka. Det som höll mig tillbaka var pengar och min flygrädsla som nu är ett minne blott.

Anledningen till att jag återkommer till det här blogginlägget idag är att jag igår skrev på för bokförlaget Natur & Kultur. De kommer att ge ut min bok som handlar om panikångest och depression, ett projekt som jag påbörjade just 1 juni förra året. Jag skrev så här:

”Dessutom har jag börjat skriva på någonting som kanske kommer att bli något stort. Men bara kanske, och det är i så fall ett stort projekt som är väldigt spännande och inspirerande. Återstår att se ifall jag återkommer till det ämnet.”

Igår blev det alltså klart att Sveriges tredje största bokförlag ska ge ut det som jag började fila på här på kontoret i Danvikstull för nästan ett år sedan. Det känns otroligt inspirerande att jag äntligen har nått till den punkt i livet då jag faktiskt kan sjösätta stora projekt på egen hand, som att skriva en bok som ger mig ett bokkontrakt på Natur & Kultur. Jag har självförtroendet, kunskapen och pengarna som krävs nu. Att ha ögonblicket då jag gick från idé till praktik i bokprojektet dokumenterat i bloggen fyller mig med inspiration. Jag kan följa idén från start till mål, jag ser att jag under året återkommer i bloggen till ”det hemliga projektet” (som snart är allt annat än hemligt).

När jag läser ”Rockefeller & jag” inser jag att det kanske inte var en slump att jag började bokprojektet när jag kom hem från USA. Att det gav en slags injektion av självförtroende, en känsla av att allting är möjligt. Jag minns särskilt en regnig dag då jag gick själv på gatorna för att handla mackor på Subway att ta med till hotellrummet på 44:th street. Lite klyschigt kanske, men jag gick där och lyssnade på Empire State of Mind med Jay-Z och Alicia Keys, där Keys sjunger:

In New York, concrete jungle where dreams are made, oh
There’s nothing you can’t do, now you’re in New York
These streets will make you feel brand new
Big lights will inspire you, let’s hear it for New York

Ämne för bokprojekt nr 2

Eftersom min första bok i princip redan är färdig (lite redigering kvarstår) har jag börjat fundera på mitt nästa bokprojekt. Jag tror att det kommer att bli en faktabok igen, den här gången av mer reportagekaraktär skulle jag tro.

Att hitta ett ämne som duger för en hel bok är inte helt lätt. Det måste vara ett ämne som är tillräckligt brett och intressant för att fylla en hel bok, men inte för brett och allmängiltigt heller. Jag måste avgränsa både upp och ner så att säga. Det måste vara någonting som intresserar mig, som ligger rätt i tiden och som har en potentiell publik.

Ämnen jag funderar på är ekonomi, psykiatri och asylpolitik. En tanke är att försöka skriva en bok om riskkapitalister. Det är ett intressant ämne tycker jag. Ordet används flitigt av politiker och tyckare och nästan alltid med negativa konnotationer, men vad är en riskkapitalist egentligen? Är vi inte alla riskkapitalister egentligen? Kan man urskilja olika typer av riskkapitalister från varandra och i så fall på vilket sätt? Jag har pluggat ekonomi på universitetet i tre år och kan inte på rak arm säga exakt vad en riskkapitalist sysslar med, jag får en känsla av att det är ett uttryck som rymmer många både bra och dåliga saker.

En sak som jag också funderar kring när jag tänker på ämnen att skriva om är ifall det går att tänka sig en säljande framsida. Här är ett förslag på ämnet ”Riskkapitalister”:

Riskkapitalister bok prototyp

Tanken är givetvis att väcka lite känslor, att spela på den uråldriga vrede som en del känner inom sig när de hör ordet riskkapitalist. Oavsett innehållet tror jag att det är en bra idé att göra det för att väcka intresse för boken.

Förutom att fundera på bokprojekt så håller jag just nu på med appen, iBloggen, Noneas blogg och filar på det sista på min bok om depression. Bokprojektet som jag hjälper en näringslivstopp med ligger på is i någon vecka eftersom hon är bortrest, så det finns mer tid nu att fundera på mina egna projekt.

Det var allt från mig idag. Jag tänkte sitta någon timme till på kontoret och skriva innan jag tar mig till gymmet för ett träningspass. Ciao!