Transkriberingstips: 4 tips att tänka på innan intervju och transkribering

Idag har jag arbetat med transkribering åt en student. Maj är en månad då många vetenskapliga uppsatser börjar komma in på upploppet, därför hör många studenter av sig med transkriberingsuppdrag. Här är några transkriberingstips att tänka på innan du gör intervjun för att underlätta transkriberingen.

De här transkriberingstipsen underlättar för dig att göra transkriberingen själv eller gör det billigare att anlita mig för att transkribera intervjuerna åt dig. Du kommer att märka att det är tråkigt att transkribera uppsatser och förbanna dig själv som inte höll dig kort och koncis från början.

1. Ställ bra frågor

Fel: Dåligt förberedda frågor tar lång tid och missar målet. Många svävar på frågorna, funderar och formulerar frågorna i realtid under intervjun. Så här kan det låta i ljudinspelningarna jag får: ”Om du… eller, nej… om vi säger så här: du har en lektion där ni ska diskutera… eller där eleverna har fått uppgifter innan lektionen som de ska lösa, hur vet du att de har gjort sin läxa?

Rätt: En bra fråga är inte för öppen och otydlig (Vad tycker du om läxor?) men inte heller stängd. Stängda frågor är sådana som uppmuntrar den som svarar att svara kort, typ ja eller nej (Kan man kontrollera att elever har gjort sina läxor?) Alla frågor går inte att förbereda, det kommer att dyka upp följdfrågor osv. Men, lägg mycket vikt på att formulera en fråga som är lätt att svara på och som handlar om EXAKT det du vill veta.

Exempel: Vilka metoder har du för att kontrollera att eleverna har gjort sin läxa?”

2. Prata inte i munnen på ditt intervjuobjekt

Fel: Det är lätt att under en intervju humma lite för att visa att man lyssnar intresserat, att fylla i när intervjuobjektet tappar orden och slänga in följdfrågor direkt när man kommer på dem. Problemet är att det gör det svårt att höra alla orden när man pratar i munnen på varandra.

Rätt: Håll tyst. Humma inte i onödan (faktum är att det är en vanlig teknik bland journalister att vara helt tysta för att objektet då känner sig manad att prata på när det blir tyst och avslöjar saker man kanske inte hade tänkt sig), låt objektet hitta orden själva och anteckna följdfrågorna istället för att ställa dem med en gång (om inte objektet är på väg in på fel spår, dvs. någonting som du inte är intresserad av, då ska du avbryta för att spara tid).

3. Skippa småprat och ovidkomligheter

Fel: Många intervjuer börjar med kallprat (”Jaha, det gick bra att hitta hit? Förstod du vad jag menade med den lilla rondellen vid centrum?”), ibland dyker det upp mitt i och ofta även i slutet. Det skapar långa, tunga ljudfiler som ger dig ångest bara av att se längden på dem.

Rätt: Ta kallpratet INNAN du sätter igång diktafonen. Markera sedan gärna med ”nu sätter jag igång inspelningen” för att visa att nu är det allvar. Om det dyker upp någonting mitt i intervjun, en härlig (men ovidkommande) anekdot som du kommer att tänka på eller så, hejda dig från att ta upp det. Stäng av diktafonen DIREKT när sista frågan är besvarad.

4. Undvik oljud och annat som stör i inspelningsmiljön

Fel: Det är inte ovanligt att man gör sina intervjuer på cafén eller i andra miljöer där andra människor passerar i bakgrunden. Ofta stöter man på att diktafonen (eller iPhonen snarare) ligger för nära papper och annat som man bläddrar i eller flyttar på så att det skrapar i mikrofonen.

Rätt: Ett stängt, låst rum, utan backande lastbilar och kollegor som måste ställa en fråga till dig eller den som blir intervjuad. Försök att ha material (dina anteckningar, nycklar osv) där de inte låter i mikrofonen.

Så, där har ni mina tips inför intervjuer som ska transkriberas. Uppsatser kan vara nog så tråkiga att göra, och transkriberingen av intervjuer till uppsatsen är sannerligen bland det tristaste i processen.

Om du vill ha hjälp att transkribera en uppsats, en film eller något annat ljudklipp: kontakta mig! Är du student erbjuder jag 30 % studentrabatt på mina priser för transkribering. Normalt tar jag 500 kr inkl. moms per arbetstimme, och en timmes ljud tar ungefär fyra timmar att transkribera. Med studentrabatten blir det 350 kronor inkl. moms. Med hjälp av transkriberingstipsen blir det billigare för dig och lättare för mig!

Webbtexter – 5 tips för bättre text till din hemsida

En hel del av mina uppdrag går ut på att skriva webbtexter åt företag, eller att korrekturläsa och bearbeta deras befintliga webbtexter. Här är mina 5 bästa tips:

1. Spetsiga rubriker

En mycket stor del av trafiken på internet kommer från Google och andra sökmotorer. En bra rubrik berättar exakt vad läsaren kan förvänta sig av din text.

2. Kort och kärnfullt

Eftersom vi inte har lika stort tålamod när vi läser från en skärm är det nödvändigt att hålla dig kort när du skriver för webben. En kärnfull text innehåller BARA det viktigaste, fundera på vad kunden helst av allt vill veta.

3. Det viktigaste först

Skriv det viktigaste först, på webben väljer vi blixtfort bort text som inte omedelbart ger bra svar. Denna regel kallas omvänd pyramid i journalistkretsar.

4. Länkar och scanpunkter

Länkar gör det lättare att navigera, i samma ögonblick du nämner att dina kunder kan kontakta dig ska där finnas en länk. Länkar och scanpunkter gör texten lättare att skumma, vilket de flesta gör på nätet.

5. Korrekt och rättstavat

Felstavning, särskrivning och felsyftning gör att din läsare genast ifrågasätter textens och avsändarens trovärdighet.

Upprepningar är stilens död

Igår fick jag ett mejl från en bloggare som heter Samuel, som skriver en blogg om sitt liv med Tourettes och ADHD bland annat.

Hejsan.

Jag håller lite koll på din sida och försöker suga åt mig info =) försöker att inte använda “så” lika ofta efter din inrådan. Undrar en sak bara, då jag försöker skriva på ett bra och tydligt sätt så hade det varit toppen med ett par tips ifrån ett proffs. Har du nåt enkelt tips du kan ge en simpel bloggare?

Därför tänkte jag bjuda på ett till tips här på bloggen. Det är ett ganska grundläggande tips, men som är väldigt viktigt för att få en text att flyta på:

Undvik upprepningar!

Upprepningar är stilens död, som den gamle nestorn Olof Lagercrantz har skrivit en gång. Att läsa igenom texten flera gånger och leta efter ord som man har använt för mycket är ett effektivt att förbättra texten.

“Förutom bloggen använde han även Twitter och Facebook. Det gjorde att han var online nästan jämt, förutom när han var på semester och försökte koppla av.”

I det här fallet behöver vi byta ut ett “förutom”. Ett sätt är att byta ut det första mot “utöver”,  men det finns många andra sätt att formulera om de här två meningarna utan att de förlorar något i innehåll. Det här är något som jag själv lägger ner mycket tid på. Ibland lyckas jag, men långt ifrån alltid. I det här exemplet kommer upprepningen direkt i meningen efter, vilket är ganska lätt att upptäcka, men tänk även på att upprepningar med längre avstånd i texten kan göra att du förlorar greppet om läsaren.

Det viktigaste tipset när du skriver personligt brev

Den senaste tiden har jag fått en del jobb av privatpersoner som vill att jag ska skriva cv och personligt brev åt dem. Jag tycker att de här uppdragen är väldigt inspirerande, eftersom det innebär ett stort förtroende. Arbetet jag lägger ner har potential att hjälpa någon att byta jobb, flytta till en ny stad och kanske förändra deras liv för evigt. Det förtroendet tar jag på mycket stort allvar och när jag lyckas får jag en stor dos kärlek tillbaka vilket gör det mer än värt besväret.

Nåja, nu har jag ju utlovat det viktigaste tipset när det gäller att skriva personligt brev. Här kommer det:

Visa att du vill ha JUST det jobbet du söker och att du har valt företaget av en anledning.

Det kanske låter banalt, men många faller på just detta. Att förmedla det här budskapet förutsätter ju faktiskt något annat också, nämligen att du verkligen vill ha jobbet du söker. Därför är det bättre att söka färre jobb och bara koncentrera dig på jobb som du VERKLIGEN vill ha.

Märk väl att detta har ingenting att göra med hur glassigt jobbet är eller så, du kanske VERKLIGEN vill jobba på Pressbyrån eftersom det passar dig eller ditt liv, det handlar bara om någonting som är näst intill omöjligt att fejka och som är varje arbetsgivares våta dröm – känslan av att DU har valt DEM av en anledning.

Så, där har du det. Om känner dig osäker och vill ha hjälp med att skriva cv eller personligt brev, kontakta mig!

Svenskans i särklass mest överanvända ord

När jag korrekturläser kollar jag inte bara på rättstavning, särskrivning och andra språkfel i texten även om det så klart är det viktigaste. Mycket handlar om att omformulera meningar för att få ett bättre flyt i texten eller bli av med felsyftningar och annat. Det finns dessutom ett ord som används flera tusen procent oftare än nödvändigt.

Så.

Där har ni det. Så. Jag vet inte hur många så jag har slaktat under min tid som frilansskribent/korrekturläsare, men faktum är att det nästan alltid är helt onödigt. Låt mig illustrera detta på följande vis:

Imorgon så ska jag springa naken genom staden, men om man gör det så blir folk sura.

Testa nu att ta bort de två så:na, meningen förlorar ingenting i innehåll och blir på köpet kortare och mer lättläst. Ett bra tips för dig som vill bli en bättre skribent.

Trevlig helg!

Referens före eller efter punkt

Eftersom jag då och då korrekturläser vetenskapliga uppsatser stöter jag på en del vanliga misstag. En vanlig fråga är ifall källhänvisningen till en referens ska vara före eller efter punkten i löpande text. Om man använder sig av Harvardsystemet, dvs. med källhänvisningar direkt i texten istället för nötter (Oxfordsystemet), gäller följande:

Källhänvisningen ska stå innan punkten.

Alltså, om du refererar skriver du så här:

Föräldrar till barn med Aspergers beskriver ofta att deras barn är isolerade i skolan och har svårt att få vänner (Attwood, 2000, s. 20).

Om du istället citerar, men använder citatet som en del i din egen mening är punkten i din egen mening överordnad citatets interpunktion, och källhänvisningen står alltså även här innan punkten. Så här:

I boken Om Aspergers syndrom påpekar Attwood att föräldrar ofta beskriver hur ”socialt isolerat deras barn är i skolan, att det nästan inte har några riktiga vänner” (2000, s. 20).

Om du däremot använder dig av ett fristående citat, som exemplet nedan, använder du citatets interpunktion.

I boken Om Aspergers syndrom skriver Attwood (2000, s. 20): ”Föräldrar kan ofta beskriva hur socialt isolerat deras barn är i skolan, att det nästan inte har några riktiga vänner.”