Nu går jag på semester och är borta i tre veckor. Jag är tillbaka på kontoret 19 augusti. Det går bra att mejla mig under tiden så hör jag av mig när jag kommer hem!
Trevlig sommar!
Nu går jag på semester och är borta i tre veckor. Jag är tillbaka på kontoret 19 augusti. Det går bra att mejla mig under tiden så hör jag av mig när jag kommer hem!
Trevlig sommar!
När industrisemestrarna rullar in blir det torrt i mejlkorgen. Det är inte oväntat och ger mig tid att fixa med sådant som jag annars inte hinner med.
Bland annat bloggar jag så att fingrarna blöder, tyvärr inte lika ofta här som på vadardepression.se och ibloggen.se. Eftersom jag själv ska på semester från 24 juli och tre veckor framöver så måste jag skriva blogginlägg i förväg så att semestern är täckt. Jag har bland annat skrivit om var man kan få terapi billigt om man inte har råd att gå privat.
Jag kommer inte att blogga här under semestern, men det går bra att mejla som vanligt, jag svarar när jag är tillbaka på kontoret.
***
Förutom bloggarna har jag börjat skriva på en ny bok (tror jag). Det är alltid lite känsligt att prata om en bok som inte är klar eller ens har tagit form, men jag kan säga så mycket som att den handlar om psykisk ohälsa.
Jag har inte kollat om det finns något intresse från något förlag än eftersom jag inte vill få prestationsångest, men mitt nuvarande förlag Natur & Kultur kommer definitivt att få första tjing på den om de är intresserade. Det finns fler förlag som ger ut psykologiböcker men Natur & Kultur är det bästa förlaget i Sverige när det gäller psykologi tycker jag personligen. En garant för att det är kvalitet på boken när den väl ges ut.
***
Ett annat projekt som jag filar på, men som jag inte riktigt har klubbat än är ett podcastprojekt. Jag är inte säker på att det blir av, det känns otroligt spännande och kul men jag tvivlar också lite på min egen förmåga. Det skulle i så fall vara en intervjupodcast och jag vet inte om jag tycker att jag är så bra på att intervjua folk.
Å andra sidan kan jag ju lära mig att bli bättre (jag har gjort en del intervjuer ändå) och får dessutom chansen att börja hålla på med ljudredigering vilket jag ägnade rätt många år av min ungdom till.
Vi får se helt enkelt. Det känns pirrigt som sagt, en bra känsla! Kanske borde stoppa ut tårna utanför min comfort zone trots allt?
Den sista frågan som kom med i min bok om depression och panikångest som ges ut på Natur & Kultur i början av nästa år var: Hur känns depression? Eller ja, i boken kommer den förmodligen att heta ”Hur känns det att vara deprimerad?” eller något sådan, men ni fattar.
Anledningen till att den kom med så sent var att jag har försökt att vara ganska saklig i boken: Vilka behandlingar finns? Vilka fungerar? Var kan man söka hjälp? Vad är antidepressiv medicin? Vilka biverkningar har olika behandlingar?
Jag har inte velat bli för kladdig och känslomässig, trots att min egen och alla andras depressioner ju handlar om känslor. Med undantag förinledningen till boken, där jag beskriver hur det KÄNDES för mig när jag blev sjuk, har budskapet varit: ”det här är en sjukdom, med vissa symtom och som går att behandla – sök hjälp!”
När min redaktör Eva föreslog en fråga om hur depression känns var jag därför skeptisk, det får inte bli kladdigt och självömkande, dessutom känns det på olika sätt för olika människor. Men svaret på frågan blev väldigt bra till slut.
Där berättar jag om de vanligaste områdena kring hur man känner sig när man är deprimerad: oförmågan att känna glädje, att allting känns utmattande, att kroppen säger ifrån, att man blir pessimistisk och känner bedrövelse och till sist: att man känner skuld och skam över sin sjukdom.
En härlig mix av skitkänslor där alla deprimerade kanske inte känner igen sig i alla men ofta de flesta. En kort variant av det långa och fylliga svaret som finns i boken går nu att läsa på bokens blogg, klicka här för att läsa det.
När jag ändå är inne på det kan jag berätta att jag har ytterligare ett projekt på gång på ämnet psykisk ohälsa, förutom boken och den app som kommer någon gång i slutet av sommaren. Jag kan inte berätta så mycket om det än men om ni håller koll här i bloggen så får ni veta mer först av alla!
Eftersom jag under slutet av terminerna ofta får hjälpa studenter att korrekturläsa uppsatser tänkte jag ge lite tips på vad som är bra att tänka på när man skriver uppsats.
Om ni sedan ändå behöver hjälp kan ni kontakta mig, jag ger 30 % studentrabatt på korrekturläsning av uppsatser och transkribering av uppsatsintervjuer!
Läs den väldigt noga, gärna flera gånger under uppsatsperioden. Där står vilket referenssystem du ska använda (Harvard eller Oxford till exempel, med parentes respektive noter), vilket radavstånd du ska ha, vilket typsnitt, radavstånd, hur många sidor, och så vidare.
Jag vet inte hur många gånger studenter som jag hjälper ser efter i instruktionerna och upptäcker att de inte läst dem ordentligt. Sparar MYCKET tid!
2. Inga egna åsikter
Det är vanligt att man låter sina egna åsikter lysa igenom, det kan till exempel vara att man skriver att ”Comhem är ett företag som ofta får klagomål från sina kunder”. Det kan säkert stämma, men det är viktigt att det inte speglar vad DU tycker och tror utan snarare är ett obestridligt fakta, vilket leder mig in på mitt nästa tips…
3. Underbygg med referenser
Meningen ”Comhem är ett företag som ofta får klagomål från sina kunder” kan vara okej ifall du kan underbygga det påståendet med en referens, till exempel till en kundundersökning som visar att de har mycket klagomål.
Alla påståenden som inte är allmängiltiga (om du skriver att Sverige är ett land som ligger i norra Europa till exempel) eller som inte redan har underbyggts med en referens tidigare i uppsatsen ska ha en referens.
Tänk också på att du i så fall måste kunna jämföra den siffran med någonting. Om du ser att 10 % av deras kunder klagar på dem kan det kännas lockande att skriva att de ofta får klagomål från sina kunder eftersom du tycker att 10 % låter mycket. Men om deras konkurrenter får klagomål från 20 % av sina kunder är det kanske inte sant, eller hur?
4. Korrekturläs
Om du korrekturläser din uppsats ordentligt innan du lämnar in den ökar dina chanser för att bli godkänd dramatiskt. Särskrivningar, felsyftningar, felstavningar och allmänt dåligt språk gör att examinatorn blir mer uppmärksam på andra misstag i din uppsats.
Jag har korrekturläst väldigt många uppsatser, både kandidatuppsatser och magisteruppsatser, och genom att använda ”Spåra ändringar” i Word kan studenterna se hur många fel uppsatsen innehöll innan jag korrekturläste åt dem. Det brukar vara… ja, en del.
5. Transkribera korrekt
Om du spelar in intervjuer till din uppsats måste du transkribera dem för att kunna använda citat i uppsatsen. Det räcker inte att bara transkribera valda citat eller delar av intervjun, allting ska med (du kan klippa bort ljud i början och slutet av ljudinspelningen om det inte tillhör själva intervjun).
Att transkribera tar lång tid, särskilt om man inte är van, och är ärligt talat inte så kul. Jag hjälper ofta studenter och forskare att transkribera intervjuer och märker att de tycker att det är skönt att det går fort och blir bra så att de kan fokusera på själva uppsatsskrivandet.
6. Skapa bra kontakt med examinatorn
En fuling så klart, men jag har sett uppsatser bli godkända som inte borde ha blivit det. Om examinatorn gillar en har man bättre chanser. Kolla vad de är ute efter, var lyhörd och åtgärda särskilt de saker som de frågar efter. Fler referenser? Visst! Tydligare avgränsningar? Absolut! Längre bakgrund? Självklart!