Att tänka på när man skriver uppsats – 6 tips

Att tänka på när man skriver uppsats: 6 tips!

Eftersom jag under slutet av terminerna ofta får hjälpa studenter att korrekturläsa uppsatser tänkte jag ge lite tips på vad som är bra att tänka på när man skriver uppsats.

Om ni sedan ändå behöver hjälp kan ni kontakta mig, jag ger 30 % studentrabatt på korrekturläsning av uppsatser och transkribering av uppsatsintervjuer!

Tips: skriva uppsats

1. Läs instruktionerna/uppsatsmanualen

Läs den väldigt noga, gärna flera gånger under uppsatsperioden. Där står vilket referenssystem du ska använda (Harvard eller Oxford till exempel, med parentes respektive noter), vilket radavstånd du ska ha, vilket typsnitt, radavstånd, hur många sidor, och så vidare.

Jag vet inte hur många gånger studenter som jag hjälper ser efter i instruktionerna och upptäcker att de inte läst dem ordentligt. Sparar MYCKET tid!

2. Inga egna åsikter

Det är vanligt att man låter sina egna åsikter lysa igenom, det kan till exempel vara att man skriver att ”Comhem är ett företag som ofta får klagomål från sina kunder”. Det kan säkert stämma, men det är viktigt att det inte speglar vad DU tycker och tror utan snarare är ett obestridligt fakta, vilket leder mig in på mitt nästa tips…

3. Underbygg med referenser

Meningen ”Comhem är ett företag som ofta får klagomål från sina kunder” kan vara okej ifall du kan underbygga det påståendet med en referens, till exempel till en kundundersökning som visar att de har mycket klagomål.

Alla påståenden som inte är allmängiltiga (om du skriver att Sverige är ett land som ligger i norra Europa till exempel) eller som inte redan har underbyggts med en referens tidigare i uppsatsen ska ha en referens.

Tänk också på att du i så fall måste kunna jämföra den siffran med någonting. Om du ser att 10 % av deras kunder klagar på dem kan det kännas lockande att skriva att de ofta får klagomål från sina kunder eftersom du tycker att 10 % låter mycket. Men om deras konkurrenter får klagomål från 20 % av sina kunder är det kanske inte sant, eller hur?

4. Korrekturläs

Om du korrekturläser din uppsats ordentligt innan du lämnar in den ökar dina chanser för att bli godkänd dramatiskt. Särskrivningar, felsyftningar, felstavningar och allmänt dåligt språk gör att examinatorn blir mer uppmärksam på andra misstag i din uppsats.

Jag har korrekturläst väldigt många uppsatser, både kandidatuppsatser och magisteruppsatser, och genom att använda ”Spåra ändringar” i Word kan studenterna se hur många fel uppsatsen innehöll innan jag korrekturläste åt dem. Det brukar vara… ja, en del.

5. Transkribera korrekt

Om du spelar in intervjuer till din uppsats måste du transkribera dem för att kunna använda citat i uppsatsen. Det räcker inte att bara transkribera valda citat eller delar av intervjun, allting ska med (du kan klippa bort ljud i början och slutet av ljudinspelningen om det inte tillhör själva intervjun).

Att transkribera tar lång tid, särskilt om man inte är van, och är ärligt talat inte så kul. Jag hjälper ofta studenter och forskare att transkribera intervjuer och märker att de tycker att det är skönt att det går fort och blir bra så att de kan fokusera på själva uppsatsskrivandet.

6. Skapa bra kontakt med examinatorn

En fuling så klart, men jag har sett uppsatser bli godkända som inte borde ha blivit det. Om examinatorn gillar en har man bättre chanser. Kolla vad de är ute efter, var lyhörd och åtgärda särskilt de saker som de frågar efter. Fler referenser? Visst! Tydligare avgränsningar? Absolut! Längre bakgrund? Självklart!

Transkriberingstips: 4 tips att tänka på innan intervju och transkribering

Idag har jag arbetat med transkribering åt en student. Maj är en månad då många vetenskapliga uppsatser börjar komma in på upploppet, därför hör många studenter av sig med transkriberingsuppdrag. Här är några transkriberingstips att tänka på innan du gör intervjun för att underlätta transkriberingen.

De här transkriberingstipsen underlättar för dig att göra transkriberingen själv eller gör det billigare att anlita mig för att transkribera intervjuerna åt dig. Du kommer att märka att det är tråkigt att transkribera uppsatser och förbanna dig själv som inte höll dig kort och koncis från början.

1. Ställ bra frågor

Fel: Dåligt förberedda frågor tar lång tid och missar målet. Många svävar på frågorna, funderar och formulerar frågorna i realtid under intervjun. Så här kan det låta i ljudinspelningarna jag får: ”Om du… eller, nej… om vi säger så här: du har en lektion där ni ska diskutera… eller där eleverna har fått uppgifter innan lektionen som de ska lösa, hur vet du att de har gjort sin läxa?

Rätt: En bra fråga är inte för öppen och otydlig (Vad tycker du om läxor?) men inte heller stängd. Stängda frågor är sådana som uppmuntrar den som svarar att svara kort, typ ja eller nej (Kan man kontrollera att elever har gjort sina läxor?) Alla frågor går inte att förbereda, det kommer att dyka upp följdfrågor osv. Men, lägg mycket vikt på att formulera en fråga som är lätt att svara på och som handlar om EXAKT det du vill veta.

Exempel: Vilka metoder har du för att kontrollera att eleverna har gjort sin läxa?”

2. Prata inte i munnen på ditt intervjuobjekt

Fel: Det är lätt att under en intervju humma lite för att visa att man lyssnar intresserat, att fylla i när intervjuobjektet tappar orden och slänga in följdfrågor direkt när man kommer på dem. Problemet är att det gör det svårt att höra alla orden när man pratar i munnen på varandra.

Rätt: Håll tyst. Humma inte i onödan (faktum är att det är en vanlig teknik bland journalister att vara helt tysta för att objektet då känner sig manad att prata på när det blir tyst och avslöjar saker man kanske inte hade tänkt sig), låt objektet hitta orden själva och anteckna följdfrågorna istället för att ställa dem med en gång (om inte objektet är på väg in på fel spår, dvs. någonting som du inte är intresserad av, då ska du avbryta för att spara tid).

3. Skippa småprat och ovidkomligheter

Fel: Många intervjuer börjar med kallprat (”Jaha, det gick bra att hitta hit? Förstod du vad jag menade med den lilla rondellen vid centrum?”), ibland dyker det upp mitt i och ofta även i slutet. Det skapar långa, tunga ljudfiler som ger dig ångest bara av att se längden på dem.

Rätt: Ta kallpratet INNAN du sätter igång diktafonen. Markera sedan gärna med ”nu sätter jag igång inspelningen” för att visa att nu är det allvar. Om det dyker upp någonting mitt i intervjun, en härlig (men ovidkommande) anekdot som du kommer att tänka på eller så, hejda dig från att ta upp det. Stäng av diktafonen DIREKT när sista frågan är besvarad.

4. Undvik oljud och annat som stör i inspelningsmiljön

Fel: Det är inte ovanligt att man gör sina intervjuer på cafén eller i andra miljöer där andra människor passerar i bakgrunden. Ofta stöter man på att diktafonen (eller iPhonen snarare) ligger för nära papper och annat som man bläddrar i eller flyttar på så att det skrapar i mikrofonen.

Rätt: Ett stängt, låst rum, utan backande lastbilar och kollegor som måste ställa en fråga till dig eller den som blir intervjuad. Försök att ha material (dina anteckningar, nycklar osv) där de inte låter i mikrofonen.

Så, där har ni mina tips inför intervjuer som ska transkriberas. Uppsatser kan vara nog så tråkiga att göra, och transkriberingen av intervjuer till uppsatsen är sannerligen bland det tristaste i processen.

Om du vill ha hjälp att transkribera en uppsats, en film eller något annat ljudklipp: kontakta mig! Är du student erbjuder jag 30 % studentrabatt på mina priser för transkribering. Normalt tar jag 500 kr inkl. moms per arbetstimme, och en timmes ljud tar ungefär fyra timmar att transkribera. Med studentrabatten blir det 350 kronor inkl. moms. Med hjälp av transkriberingstipsen blir det billigare för dig och lättare för mig!