Gästkrönika på Sveriges största ekonomiblogg

Sveriges största ekonomiblogg heter Cornucopia. Idag har jag skrivit en gästkrönika där som handlar om fondförvaltningsavgifter. Det kanske inte låter så kul men faktum är att fondförvaltning är mycket intressant ur ett konkurrensperspektiv. All forskning på området visar nämligen att det enda som betyder någonting för en fonds avkastning på sikt är just förvaltningsavgiften.

Dessutom är det ett omvänt kostnad/kvalitets-förhållande, eftersom dyrare fonder är SÄMRE än billiga. Det gör fondmarknaden om inte unik så i varje fall mycket speciell. Det normala är ju att dyrare produkter är bättre, köper du en dyr tröja kommer den sannolikt att hålla längre än en billig. Hade fondmarknaden fungerat som man tänker sig att de ska fungera, att kunderna är “rationella”, hade alltså den billigaste fonden alltid varit den enda köpta fonden eftersom den är bäst.

Avanza har en fond som heter Avanza Zero som är Sveriges enda avgiftsfria fond. Den finns även inom PPM-systemet. Fonder är naturligtvis inte gratis att förvalta, Avanza Zero är tänkt att vara bra PR för Avanza, men Zero är ändå ett tecken på att fondmarknaden håller på att moderniseras.

Meningen med livet

När jag pluggade på universitetet hade jag en marknadsföringslärare som hette Håkan Preiholt. Håkan var en lärare som verkligen brann för det han gjorde, en sådan som bara genom sin blotta uppenbarelse kunde inspirera andra.

Jag minns särskilt en sak han sa på tal om de många företag han hade startat och drivit genom åren. Den här meningen är ett slags mantra för mig som egenföretagare, som kapslar in essensen av att driva ett företag, förverkliga sina drömmar och gå sin egen väg. En mening som när du läst den kan bli din ständiga följeslagare genom tvivel, lågkonjunkturer och faktiskt – livet som sådant.

Är du redo? Nu kan jag knappast haussa den här meningen mer, så här kommer den:

Om du brinner för någonting tillräckligt mycket, så finns det alltid någon som är villig att betala för det.

Svenskans i särklass mest överanvända ord

När jag korrekturläser kollar jag inte bara på rättstavning, särskrivning och andra språkfel i texten även om det så klart är det viktigaste. Mycket handlar om att omformulera meningar för att få ett bättre flyt i texten eller bli av med felsyftningar och annat. Det finns dessutom ett ord som används flera tusen procent oftare än nödvändigt.

Så.

Där har ni det. Så. Jag vet inte hur många så jag har slaktat under min tid som frilansskribent/korrekturläsare, men faktum är att det nästan alltid är helt onödigt. Låt mig illustrera detta på följande vis:

Imorgon så ska jag springa naken genom staden, men om man gör det så blir folk sura.

Testa nu att ta bort de två så:na, meningen förlorar ingenting i innehåll och blir på köpet kortare och mer lättläst. Ett bra tips för dig som vill bli en bättre skribent.

Trevlig helg!

Kontoret revisited

Idag är jag tillbaka på kontoret, utanför fönstret dansar snöflingorna och som vanligt i februari längtar jag innerligt efter vårvärme och sol. Milano bjöd inte på någon värme men jag fick lite vårkänslor i solskenet på Corso Buenos Aires där jag gick och drack lemonad bakom mina solglasögon.

Vi var dessutom på San Siro och såg Milan mot Napoli där Zlatan blev utvisad efter en liten örfil. Matchen var sådär, men jag var lycklig som ett barn ändå eftersom det var osäkert in i det sista om kylan och snön skulle stoppa matchen från att spelas överhuvudtaget. Det är ju bara någon vecka sedan jag skrev en krönika på svenskafans.com om Milans framtid, därför kändes det extra kul att vara på plats.

Idag kommer jag att korrekturläsa och planera de närmaste veckornas jobb, om jag hinner ska jag lägga sista handen vid en krönika som kommer att publiceras här mycket snart. Så länge bjuder jag på en bild från uppvärmningen på San Siro.

Hemma igen

Kom hem från Milano i natt och har idag börjat jobba lite smått. En del förfrågningar att svara på och en del korrekturläsning och andra texter som jag måste komma igång med. Eftersom jag kom hem sent igår är jag rätt mosig i skallen vilket innebär att det går lite långsammare idag, jag jobbar hemifrån dessutom eftersom jag ska till naprapaten senare. Imorgon är jag tillbaka på kontoret och lite klarare i skallen, då ska jag jobba hårt och få saker gjorda.

A domani!

Autenticitet – ett rätt krångligt ord

Autenticitet är ett jävligt bra ord tycker jag, men också ett svårt ord. Intuitivt (också ett av mina favoritord) stavar man och uttalar det autencitet, eftersom det ligger bättre i munnen, men detta är fel.

Jag är ingen språkpolis i den meningen att jag stör mig på folk som stavar fel till svåra ord som detta. Givetvis ändrar jag den här typen av misstag när jag korrekturläser, men särskrivningar, felsyftningar och annat stör mig  betydligt mer än svårstavade ord. Autenticitet är ett ord som även duktiga journalister stavar fel för jämnan.

I övrigt kan jag konstatera att mina gästkrönikor har haft avsedd effekt. Ni kanske minns att jag skrev om nya marknadsföringskanaler för min del utöver Google Adsense-annonser, Facebook-annonser och annat. Att skriva krönikor för andra sajter och bloggar är ett sätt för mig att skaffa besökare till min sajt och nya kunder, förutom att jag skriver dem av lust och intresse för ämnet så klart. Hittills kan jag konstatera att jag har fått väldigt många besökare och även några förfrågningar som jag ska börja kika på nu.

Dessutom blev jag glad när jag läste kommentarerna till mina krönikor, bland annat denna på Cornucopia-krönikan:

“Det var ett tag sedan nu (nästan två veckor sedan) jag kunde sätta guldstjärna i kanten på ett Cornucopia-inlägg (det skedde betydligt oftare innan Jul), men din gästskribent får lätt och ledigt en. -Jättebra och läsvärt! :)”

Kontakta mig på fredag förmiddag!

Så stod det i ett mejl jag fick igår kväll. P.g.a. ett tillfälligt fel i mejlservern ramlade kontaktuppgifterna bort ur kontaktformuläret, felet är åtgärdat men om du känner på dig att det var du som skrev detta får du gärna höra av dig igen. Mejla mig (christian@textbearbetning.se) eller fyll i formuläret igen!

Jag tänker inte betala för Swedbanks onödiga brev

Jag får ibland brev från Swedbank om hur de har förbättrat sina tjänster, så att just JAG ska känna mig nöjd. Det är jättegulligt av dem, förstås. Det är bara det att jag inte har dem som företagsbank längre. Förutom att de här breven gör mig än mindre sugen på att byta tillbaka funderar jag lite över hur kostnadseffektiva Swedbank är egentligen. Varje brev kostar  några kronor, räknar man samman alla som bytt bank men fortfarande får de här breven blir det dyrt. De som ännu inte övergivit Swedbank får betala för de här meningslösa breven och man kan fråga sig hur miljövänligt det är.

För ett tag sedan gjorde jag ett par intervjuer med VD:n på Stance juristbyrå (då hette de Juristjouren), Erik Forss-Andrée, som då höll på att införa Lean i organisationen. För den som inte vet vad Lean är så handlar det om att bli av med alla onödiga och kostsamma processer i en organisation för att göra den mer effektiv.

Givetvis kan ett system som Lean, om det hamnar i fel händer, precis som andra “effektiviseringar” utarma de anställda genom att man slimmar organisationen. Det jag uppskattade med Erik var att han var tydlig med att det inte handlade om att slimma Juristjouren, utan att göra den mer välfungerande. Medarbetarna skulle få inflytande i processerna och få utrymme att ifrågasätta onödiga processer som bara sinkade dem och spred missnöje. Jag märkte att denna strävan var genuin från Eriks sida och det blev mitt uppdrag att förmedla detta till de anställda genom en liten intervjuserie om införandet av Lean.

En onödig process som skulle kunna göra Swedbank mer effektiva är att sluta skicka brev till mig, och kanske fundera på att mejla istället till de som fortfarande är kvar som kunder.

Läs gärna mer om Lean och vardagen som VD på en juristfirma på Eriks förträffliga vd-blogg.